I sovrummet är det så stilla nu. Jag hoppas jag ska slippa slåss mot min egen kropp i fortsättningen. Den tycks vara ett mycket ovilligt tempel alltför ofta. Själen är ond och skall fördrivas så att lövens öde kan infrias. Men det blir inget med den saken. Inte ännu. / Hon har lämnat ett meddelande här. De fortsatte bortom tunneln. Jag somnar bort leendes med hennes namn på mina läppar. Det är långt till gryning.
No comments:
Post a Comment